--- title: Text om historisk stadsvandring url: https://www.nykopingsguiden.se/se-och-gora/guider/historisk-stadsvandring/historisk-stadsvandring language: sv updated: 2025-10-10 --- # Text om historisk stadsvandring **Om vandringen****Stadsvandringen börjar utanför gamla turistbyrån på Stora Torget, utmed Västra Storgatan framtill Säteritakskorsningen (Västra Trädgårdsgatan) och Stora Hotell hörnet (Brunnsgatan),uppför Brunnsgatan där man viker av till höger in på Knipgränd fram till VästraTrädgårdsgatan, som korsas in på Borgarebergsstigen med Västra klockstapeln, följerstigen till vänster och kommer efter att ha korsat Hospitalsgatan ned på Prästgatan.Fortsätt gå Prästgatan ned till Nyköpingsån där man vikar in till höger på Åpromenadenfram till Stadsbron, gå över bron och följ gatan fram till nästa gatukorsning (S:t Annegatan)vik av och gå S:t Annegatan ned till Nyköpingsån där du följer Åpromenaden framKvarnbron.Framme vid Kvarnbron följer man Kvarnbropromenaden snett upp till höger till ÖstraKyrkogatan som följs fram till Östra Torget med Alla Helgona kyrka och Prosten Pihls gård.Från Östra Torget följer man Östra Trädgårdsgatan, korsar Folkungavägen fram tillKorsbron.Här ligger nu den medeltida borgen och renässansslottet Nyköpingshus utmed mynningen avNyköpingsåns utlopp via Stadsfjärden uti Östersjön.Vandringen tillbaka till Stora Torget sker på Träspångpromenaden utmed Nyköpingsån frånöstra Korsbrofästet, över Bryggeriområdet fram till Behmbron och uppför Behmbrogatan,korsar Västra Kvarngatan vidare upp till Stora Torget med S:t Nicolai kyrktorn.Vandringen tar cirka en timmeUtblick över Stora Torget.****Stora Torget inramas av S:t Nicolai kyrka, en av Nyköpings medeltida kyrkor, med äldstadelar från 1200-talet, den rödbruna stadsgården Westerlingska gården med närliggandeMårtens hus samt det gula Rådhuset båda uppförda efter rysshärjningen 1719, detmarmorvita Stadshuset uppfört 1969 och handelsgårdarna xxxx Kumlins och vita TeBoonspå ömse sidor av Västra Storgatan.Bakom det dominerande Landshövdingeresidenset uppfört 1806-10 skymtar spiran påVästra klockstapeln på Borgareberget, den enda skonade träbyggnaden vid rysshärjningen1719.Mitt på Stora Torget står Torgbrunnen skänkt av Nordiska Kompaniet 1930 som 25-årsjubileumssgåva till Nyköpings stad. Den är utformad av Stockholms Stadshus arkitektRagnar Östberg.Bild 1.sid 62** - S:t Nicolai kyrka är helgad åt Nicolaus, handelns och sjöfarandes skyddspatron. Kyrkan**påbörjades 1267 av den nytillträdde Hertig Magnus (Ladulås) på platsen för en tidigare kyrkafrån 1100-talet. Den byggdes till under 1400 - 1500-talen motsvarande nuvarandekyrkobyggnad och återuppbyggdes efter stadsbranden 1665 och efter rysshärjningen 1719.Först 1726 var kyrkobyggnaden helt återställd för gudstjänstbruk.År 1797 uppfördes nuvarande tornöverbyggnad med Maria Magdalena kyrkas i Stockholmtornöverbyggnad som förebild. Tornet avsynades av arkitekten Olof Tempelman.I utformningen av tornöverbyggnaden av Stockholms stadshus kan man hos arkitekten RagnarÖstberg spåra intryck och idéer från S.t Nicolai kyrkas torn.Kulturskatter och inventarier, se Kyrkobeskrivning av S:t Nicolai kyrka.Bild 2a. sid 73 bild 2b sid 74 Den rödbruna Westerlingska gården med närliggande Mårtens hus medsäteritaksöverbyggnad uppfördes på 1720-talet av överinspektorn vid Sjötullen MårtenWesterling aktiv i återuppbyggnaden och utveckling av handelsstaden Nyköping efterrysshärjningen sommaren 1719.Efterföljande två generationer Indebetou, var ägare till husen fram till 1804 då inspektorn vidmässingsbruket/handelsmannen Gustaf Hellsing (d. 1820) förvärvade gårdarna.Arvingarna till Hellsing sålde år 1820 huset till överstelöjtnanten och kammarherren, friherreLouis de Geer (1759–1830) vid Christineholm.”Han var på sin ålderdom ofärdig och företog därföre dagligen klockan precist 10 f.m. enpromenad i vagn fram till att han avled 1830.”Två framgångsrika borgare Klädesfabrikör Abraham Löfvenius (1793–1872) och godsägareningenjör Gustaf Bernhardt (1806–80) förvärvade gårdarna 1834 resp 1873.Sonen Fredrik Joakim Bernhardt (1851–1932) ärvde huset efter faderns död 1880 varpå han1885 sålde husen till systern Anna Johanna Lovisa (Jenny) Stårck (1838–1920) som boddedär till 1912. Mårtens hus hade redan från slutet av 1800-talet använts som vaktmästarbostadtill det intilliggande Högre Allmänna Läroverket.År 1912 inflyttade apoteket Fenix från fastigheten TeBoon vid motsatta sidan av StoraTorget. Apoteket drevs där fram till år 1962. Nyköpings stad hade redan 1945 förvärvatgården för kommunal förvaltning fram till 2008. År 2009 bjöds fastigheten ut till försäljningoch köptes då av Göran Åström för Svenska Kulturpärlor. Nuvarande ägare är Taxinge säterisom ingår i Fondexgruppen.Bild 3 sid 60-61** - Det ockrafärgade Rådhuset med vita rusticerade arkadbågar återuppfördes under 1720-**talet efter ritningar av inspektoren Magnus Lundström för att förse stadens styrelse,magistraten, med lokaler för administration och rättskipning. I rådhuset inrymdes ävenRådhuskällaren med skjutsstation som drevs av källarmästaren och handlaren Mikael Ihn.Källarmästaren Ihn kallades ”kaffekokaren” förmodligen beroende på kaffets exklusivitet ochnjutning.Från 1878 flyttades skjutsanstalten till Västra Storgatan nära Stora Hotellet som från 1880erbjöd övernattning och restaurang som ersättning för Rådhuskällaren.Inför sittande rätt i sessionssalen på rådhuset utspelades 1936 ett dramatiskt morddramagenom att sakföraren A. R. Willén inträdde och drog upp en tysk mauserautomatpistol och enbrowningpistol, med vilka han sköt och dödade stadsfiskalen och stadsfogden, tillikapolischef, Harald Cederbaum och rörläggare Georg Andersson. Den tragiska våldshandlingengav eko inte bara i Sverige utan även på andra håll i världen. Vid den efterföljandepolisutredningen visade det sig att skott träffat, förutom en tavla föreställande Karl XII,väggarna i salen och ett golvur samt den framför rätten liggande lagboken.Bild 4 sid 37****Ambrosiahuset, föregångare till Stadshuset, uppförande på 1720-talet av borgmästarenGerhard Willemoth (1680-1754) som tillhörde en av de inflytelserika familjerna i Nyköpingmed släktskapet förgrenat från borgmästare Joacim Danckwardt (1577-1648).Borgmästarna Jonas Malmberg och Gerhard Willemoth under perioden 1708-34 uträttadetillsammans med rådmännen i magistraten en storartad oegennyttig samhällsgärning vidåteruppbyggnaden av Nyköping efter rysshärjningen 1719.Efter borgmästare Willemoths död köpte förste provinsialläkare i Södermanland HenrikZetterberg (1729-1785). Doktor Zetterberg var mycket anlitad och avhållen läkare iNyköping. Han utgav två skrifter om rödsot.Vid sekelskiftet år 1800 inleddes en viss högreståndsbosättning med bl a grevinnan Wrangel,kammarherren D´Albedyhl samt envoyeen ministern vid Nedersachsiska kretsen ClaesBartholomeaus Peyron, fader till landshövdingen Gustaf Abraham Peyron.I slutet av 1800-talet bosatte sig ett flertal handelsmän i Ambrosiahuset bl a Anders GustafJanzon, August Rejmer, Stephan Janzon fram till att Nyköpings stad förvärvade fastigheten1912.Nyköpings Stadshus uppfördes 1962-69 efter de danska arkitekterna Jean Jacques Baruël ochPaul Niepoorts förslag ”Capitolium”. Det ansågs bäst passa in i den känsliga omgivningenmen hade också kontorsutrymmena som var flexibla. Byggnadens fasad består av italienskCarraramarmor och teak samtidigt som golvbeklädnaden till stor del också är Carraramarmor.Fem sammanträdessalar och 130 sammanträdesrum samt kommunens Stadsarkiv finns ibyggnaden tillsammans med en privatägd restaurang.Bild 5 sid 34** - Kumlins Konditori och Kihlbergs Guld AB. Huset har sin grund från 1720-talet som**handelsgård där handelsfamiljerna Hysing, Hiorth & Hellberg, Norberg och Brasch bedrevhandel fram till mitten på 1850-talet. Huset byggdes 1875 om till affärs- och bostadshus i xxxstil. Arvid Kumlin flyttade till Nyköping i slutet av 1800-talet och fick anställning på ettkonditori som låg vid Västra Storgatan. Firman flyttade till Stora Torget, och efter en tidövertog Arvid Kumlin konditoriet och drev det fram till 1932, då Witalis Gonde tog över.År 1967 övertogs konditoriet av hans dotter Anna-Lisa Nettelbladt och dotterson TomasNettelbladt. Nuvarande ägare till Kumlins Café & Konditori var Ann-Louise Andreasen 2014-19 följt av nuvarande ägare Michael Wulff och Deborah Rosman.Kihlbergs Guld AB, en av de äldsta existerande firmorna i Nyköping, startades avjuveleraren Johan Gustav Kihlberg på Östra Storgatan 1859. Han avled 1879. Änkan drevfirman vidare i 11 år, varefter sonen Gustaf Kihlberg övertog rörelsen. Efter 44 år överlätdenne firman till sin son hovjuvelerare Lennart Kihlberg som under 56 år drevfamiljeföretaget på Östra Storgatan till 1 mars 1990. Då såldes affären till Guld-Carlsén AB iSundsvall som drev fem detaljaffärer i Sverige samt grossistförsäljning av guldsmedsvaroroch odlade pärlor.Kihlbergs Guld AB flyttade till den nuvarande fastigheten 1991. Nuvarande ägare är CarinaAndersson.Bild 6 sid 55****Guldsmedsaffären Ateljé TeBoon knyter an till den berömde silversmeden Henning Petrisom under åren 1657 till 1702 hade sin silversmedja i huset som fanns före rysshärjningen1719. Idag finns i fastigheten, som ägs av Handelssocieteten i Nyköping, guldsmedsaffärenAteljé TeBoon och utställningslokalen Sjöhästen. Folke Arvidsson, en av de mest betydandehandelsmännen, återuppförde huset vid Stora Torget, där han bedrev handel till sin död 1738.Brukspatron Johan Lundmark från Stockholm förvärvade fastigheten omkring 1751.Förvaltaren av kanonbruken Stavsjö och Svärta översten Peter Schönström bodde i husetunder åren 1801-11 samtidigt som den ståtliga staketinramningen av tomten uppfördes (finnsidag sedan 1922 uppsatt runt Nicolaiskolan).År1815 köptes huset av baron Axel Fabian Trolle-Löwen (1775–1829) som 1782 hadeövertagit fideikommisset Sjösa efter fadern Axel Vilhelm Löwen. Under tidsperioden 1858till 1895 ägdes huset av vinhandlaren/källarmästaren I.P. Lundberg, lantbrukaren Johan EmilHultman och fastighetsägaren Carl H. Åhlström i Stockholm.På stadsbornas önskan öppnade apotekaren Johan Nyquist apoteket Fenix 1863 som drevs härfram till 1912 då det flyttade till Westerlingska gården.Kullbergs Bokhandel AB****Kapten Christian Henric des Reaux inflyttade omkring 1835 till Nyköping från Göteborg efteratt ha gift sig med en dotter till Gustaf Lenning. Des Reaux köpte 1837 Winges tryckeri ochtidningsutgivarrättigheter. Från 1837 utgav han Tidning för Södermanland samtidigt som hanöppnade vad som räknas som Nyköpings första bokhandel 1836 och den äldsta ännu levandehandelsrörelsen i Nyköping.År 1862 sålde denne bokhandeln till Nyköpingsbon Emil Kullberg som drev bokhandeln tillsin död 1897. Denne var en mycket framstående man i Nyköping med många offentligauppdrag. Bland annat var han ledamot av drätselkammaren 1854–73, rådman 1889–97 ochsekreterare i Handelssocieteten i Nyköping.Södermanlands Nyheter, som grundats 1893, fanns i fastigheten från 1905 till 1914 samtidigtsom Kullbergs bokhandel inflyttade 1903 som då drevs av dottern till Emil Kullberg, JennyRosalie Kullberg fram till 1909, då den överläts till brodern Gustaf Kullberg. Från nyåret1923 ombildades familjeföretaget Kullbergs bokhandel till ett aktiebolag som 1924 såldes tillEsselte i samband med att Adam Levin utsågs till VD och kom att förestå Kullbergs till 1959.Han efterträddes 1960 av Wiking Kvant som förestod bokhandeln till 1973.År 1963 flyttade den till fastigheten I:44, där den fortfarande finns kvar under det nya namnetAkademibokhandeln.Bild 7 sid 65** - Västra klockstapeln**Lyfter man blicken över landshövdingeresidenset skymtar man Västra klockstapel påBorgareberget, en av de få skonade träbyggnaderna. Den uppfördes 1692.Bild 8 sid 66-678. Före landshövdingeresidensets uppförande låg där två stenhusbyggnader som uppfördesav Gerhard Georg de Besche (1702–61) på Stjärnholm. År 1777 såldes fastigheterna till denNyköpingsbördige konstnären Carl Gustaf Pilo (1711-93) som efter att verkat som hovmålarevid det danska hovet fram till 1772 valde att flytta till Nyköping där han bodde fram till sindöd 1793.Under genomresa år 1776 sökte konung Gustaf III upp Carl Gustaf Pilo med uppdraget attmåla kungens kröning, ett uppdrag Pilo försökte avsäga sig då han inte hade varit närvarandevid kröningen. Pilo antog till slut uppdraget och under åren 1782-93 arbetade han med tavlanutan att bli helt färdig. Arbetet förblev ofullbordat.När Landshövding Fabian Ulfsparre bestämde sig för att uppföra ett residens vid Stora Torgetvalde han att sammanbygga två stenhus med nuvarande centralbyggnad.Efter uppförandet av residenset kom landshövdingen Fabian Ulfsparre på ekonomisktobestånd. År1815 tvingades han sälja residenset till svenska staten för 25 000 riksdaler banco.Köpet finansierades av Barthélemyfonden*.* Ön S:t Barthélemy, belägen i Små Antillerna i Västindien, köptes 1784 av Frankrike av Gustav IIIsom ett led i kolonialiseringen av Amerika, överfördes 1812 till Karl XIV Johans privata egendom ochgav under en blomstringstid 1812–16 ett betydande överskott. 1878 såldes S.t Barthélemy tillbaka tillFrankrike. Under den svenska tiden 1784–1878 förknippades ön med slavhandel, vars avkastningindirekt finansierade statens köp av Residenset i Nyköping.Kungliga besök i det nyuppförda residensetKort tid efter färdigställandet av residenset övernattade där den nyvalde kronprinsen KarlJohan den 27 oktober 1810 på sin första resa söderifrån till Stockholm. På länsgränsen vidKrokek möttes Karl Johan av generalen greve Gustaf Wachtmeister på Tistad ochlandshövdingen Fabian Ulfsparre. Landsvägen upplystes av marschaller fram till en äreportsom upprests vid Västra tullen.Efterträdande landshövding Per Erik Sköldebrand 1815–24 besöktes av prinsessan SofiaAlbertina (ogift syster till Gustav III) Nyköping 27 juni 1819 följt av den 9 maj 1822 dåkronprins Oscar kom till Nyköping på aftonen för övernattning på sin resa till förlovningenmed Joséphine de Leuchtenberg.Förutom att landshövding Gustaf Abraham Peyron (1783–1852) mottog kung Karl XIV Johanoch drottning Desideria vid sitt tillträde 1824 öppnade han och slottspredikanten FredrikFröberg Nyköpings första folkskola – den Peyronska skolan enligt Bell-Lancastermetodeni landshövdingeresidensets östra flygel för 60 elever, såväl gossar som flickor. Det blevgrunden för folkskolans införande i Nyköping.Vid landshövdingebytet 1833 från Peyron till greve Frölich uppstod kravet från dennytillträdde landshövdingen att den Peyronska skolan, nu endast bestående av pojkar, intelängre skulle få utnyttja residenset som skollokal utan hänvisas till Västra sockenstugan underfem år från och med 1836.Bild 9** - Mitt på Stora Torget står Torgbrunnen skänkt av Nordiska Kompaniet 1930 som 25-**årsjubileumssgåva till Nyköpings stad. Den är utformad av Stockholms Stadshus arkitektRagnar Östberg.När Nordiska Kompaniet 1905 startade sin fabrik för möbler och inredningar i Nyköpingbetydde det mycket för stadens tillväxt och utveckling. Det bidrog till inflyttning ochnybyggnation. Kring 1930 hade Nordiska Kompaniet sin glansperiod som firades med pompaoch ståt.Gå till vänster på Stora Torget och följ Västra Storgatan till förstagatukorsningen Västra Storgatan- Västra TrädgårdsgatanI Säteritakskorsningen mellan Västra Trädgårdsgatan och Västra Storgatan uppfördes efterrysshärjningen 1719 byggnader med säteritak i varje gathörn varav två finns kvar,Hellmanska gården och Apoteket.Bild 10 sid 29** - Hellmanska gården är ett av de ursprungliga sex stenhusen uppfört efter rysshärjningen**1719 av Jakob Sundler (d. 1731), landskamrerare i Nyköpings län 1712–1731. En stenplattainmurad på väggen vid butiksentrén från gården kan härledas till uppförandet av huset på1720-talet med en inskription av ett bibelcitat (nedan). Jakob Sundler och hans hustru hadeanknytning till prästsläkter.Herren bewara Tin Ingång och Utgång ifrån nu och i EwigheetLandskamrerare Sundler upplät bostad till tjänstemän på länsstyrelsen, vilket kan förklara atthan omedelbart efter branden påbörjade uppförandet av ett nytt hus som var tillräckligt för attbo i redan omkring 1722.Efter änkan Sara Katarina Ekmans död 1752 såldes fastigheten till stadsläkaren Johan HermanWallman, som bodde från 1762 till slutet på 1780-talet. När handlarna Pehr Malmberg ochAdam Tibertius Stenquist år 1789 förvärvade fastigheten inleddes husets affärsepok medMalmberg & Stenquists kryddkramhandel och livsmedelsaffär. År1826 övertog bröderna PehrZacharias och Fredrik Tiselius affären fram till 1852.Grunden för dagens sortiment glas, porslin och andra bosättningsartiklar inleddes 1852 medCarl Gustaf Hellströms övertagande som år 1890 övertogs av Carl Alexander Hellman medfirmanamnet C A Hellman Glas, Porslins och Galanterihandel. Carl Andréen övertogägarskapet 1964 från Ida Johnson som framgångsrikt drivit affären sedan 1924 då C. A.Hellman överlät ägarskapet till henne.Hösten 1982 bestämde sig Carl Andréen för att lämna affärslivet och Håkan Larsson tog över.Han hade branscherfarenhet från Linköping, Norrköping och Eskilstuna och startade 1985med projektering av den upprustning fastigheten var i stort behov av. Upprustningen fortsatteefter att Håkan Larsson 1987 köpt Hellmanska gården av Nyköpings kommun. År 2001 såldeHåkan Larsson rörelsen till dottern Cecilia Ekberg som med maken Johan Ekberg köpteHellmanska gården 2015, där man nu säljer framför allt glas, porslin, kökstillbehör ochheminredning och driver ett café i det tidigare stallet utmed Västra Trädgårdsgatan.Bild 11 sid 47** - Apoteket i Säteritakskorsningen är ett av de ursprungliga sex stenhusen uppfört under**1720-talet av handlare Gillis Branting som från början av 1730-talet till 1750 ägdes avlandskamrerare Olof Ekman d.y. (1696–1778) Han var gift med en syster tillövertullinspektören Mårten Westerling, Beata Elisabeth Westerling (1701–1752).Svägerskornas process om bänkrum i Nicolaikyrkan ger en inblick i stadslivet.Landskamreraren Olof Ekman inledde 1738 en process mot sin svåger Mårten Westerlingangående bänkrum i Niciolaikyrkan för sin fru Beata Elisabeth Westerling som vägradeatt sitta i samma kyrkbänk som sin svägerska Elisabeth Åkerhjelm (gift med MårtenWesterling). Rättegången fortsatte i flera år och gick ända till Kungl. Ma:jt menavslutades med att Olof Ekmans klagan ogillades. Under processen stämdes prosten Pihloch hela kyrkorådet till kämnärsrätten av Olof Ekman utan resultat (Indebetou 2. sid 76).Efter Olof Ekman d.y.:s död 1778 såldes huset till borgmästare Magnus Klefberg varpålandssekreterare Carl Schalén bodde i huset 1794 till 1807. Från år 1807 fram till attgarnhandlaren Karl Magnus Lundberg förvärvade huset 1853 bodde högreståndspersonerbl a major Stjernfeldt, baron Louis de Geer på Leufsta, Sigrid Charlotta Sparre, änka efterrikskanslern Fredrik Sparre till Åkerö i huset .Få personer, om ens någon, i Nyköping kan förknippas med en så betydande satsning iStockholm som garnhandlaren Karl Magnus Lundberg som tillsammans med sonen KarlLudvig Lundberg, var en av grundarna av NK i Stockholm .Redan på 1850-talet hade Hargs Fabriks Bomulls- och Garnbod etablerats i Stockholm, enaffär som fader Lundberg förestod från och med år 1865 till 1873. År 1881 tog sonenLundberg över och grundade Firma K.M. Lundberg som utvecklades till Stockholms störstadetaljhandelsföretag. Framgångssagan fortsatte med att detta företag 1902 slogs ihop medFirma Joseph Leja, som leddes av Josef Sachs, till Nordiska Kompaniet (NK).Efter Karl Magnus Lundberg innehades affären i Nyköping av manufakturhandlaren AugustMattsson, följd av Fritz Lindell, Sven Ahlin, Anna-Lisa och Fritz Wilson, Karl-ErikStrömbäck och Rolf Wenngren. Manufakturepoken avslutades 1975 då blomsteraffärenBuketten etablerade sig i huset, följt av apoteket Gripen som öppnade 1986.Fortsätt Västra Storgatan till nästa gatukorsning med Brunnsgatan med Johnells.Bild 12 Bildarkiv sid 135 bild 9** - I Johnellskorsningen ligger sedan år 1976 den anrika klädbutiken Johnells med familjen**Thorstensson som ägare installerad i den ombyggda fastigheten på tomten från 1720-talet därhandelsman Magnus Lind uppförde ett handelshus som år 1727 köptes av handlaren AndersTifwerman . Han var en ansedd man i Nyköping samtidigt som han får utgöra ett exempel påden svaga ekonomiska ställning Nyköping hamnade i vid mitten av 1750-talet med flerakonkurser bland tidigare framgångsrika handelsmän.Kryddkrämaren Per Schonberg drev verksamhet i fastigheten under tiden 1763–82 och änkanSchonberg fortsatte denna tillsammans med handelsmannen och bruksägaren Per Malmberg(1755–1827) 1782–89, varefter Malmberg etablerade sig tillsammans med handlanden AdamTiburtius Stenquist (1765–1826) i Hellmanska gården.Åren 1879–80 uppfördes hotellet av Nyköpings Hotellbyggnads Aktiebolag utformat avarkitekterna Axel och Hjalmar Kumlin i Stockholm. Den 1 oktober 1880 invigdes StoraHotellet med hotellföreståndare Wilhelm Johansson och källarmästare Axel Andersson. Framtill att källarmästaren Börje Attoff tillträdde 1952 passerade en lång rad av innehavare. EfterBörje Attoff övertogs hotellet 1966 av sonen Rolf Attoff som drev det till 1974, då detombyggdes genom att hotellmatsalen inreddes till affärslokaler.År 2005 övertogs rörelsen av Stora Hotellet i Nyköping AB av familjen Tell Mellander somsedan 2008 är anslutet till Scandic Stora Hotellet. Den 18 juni 2019 invigdes en utbyggnadmed 46 nya hotellrum, mötes/eventavdelning, nytt kök, utökad restaurangdel, vinrum samtträdgård och uteservering.Bild 13 sid 52** - Oscariahuset är ett av de sex ursprungliga stenhusen från 1720-talet som utvecklades till**handelsgård av perukmakaren och handelsmannen Peter BailletFörutom att Peter Baillet var en framgångsrik handelsman i Nyköping spelade han en ledanderoll i återuppbyggandet av Rådhuset, Nicolaikyrkan och Östra klockstapeln samtnybyggnaden av Stora Stadsbron efter rysshärjningen 1719.En annan intressant uppgift är att en son till den berömde läkaren Urban Hiärne, Carl UrbanHiärne , år 1746 övertog en strumpfabrik i Nyköping, som Peter Baillet startat 1741tillsammans med andra intressenter. C.U. Hiärne bosatte sig i P. Baillets hus 1746 och bodde ihuset fram till åtminstone 1750 då strumpfabriken gick i konkurs.Huset har under århundradens lopp haft många olika funktioner. Det har förutom handelsgårdoch högreståndsbostad utnyttjats som länets första arbetsinrättning, Kongl. Maj:ts ochKronans arbetshus, Ljungquists järn och speceriaffär, Oscaria skoaffär, Interflorablomsteraffär till nuvarande optikern Specsavers .På väggen till entrén till optikern Specsavers i Peter Baillets gamla hus sitter en skylt uppsattav Nyköpings Hembygdsförening 1979 med texten:Under en del av 1700-talet ägdes huset av hovmannen och greventill Åkerö i Bettna Carl Gustaf Tessin, son till Nicodemus Tessin d.y.En allmänt spridd uppfattning i Nyköping är att Carl Gustaf Tessin på Åkerö möjligenutnyttjade en våning i detta hus som en övernattningslägenhet på sina resor mellan Åkerö ochStockholm, där Tessin behöll ämbetet som riksråd till år 1761.Upprättade fastighetsförteckningar från 1730–70-talen i Nyköpings stadsarkiv saknar heltuppgifter om Tessin som ägare av fastigheten. I beaktande av att Tessin efter bosättningen påÅkerö på 1750-talet börjat vidkännas betydande ekonomiska svårigheter är det mindre troligtatt han vid den tiden skulle ha köpt en fastighet i Nyköping.Följ Brunnsgatan upp till nästa gatukorsning Knipgränd och gå vidare till VästraTrädgårdsgatan.Bild 14** - Odd Fellowhuset med sin Hansehusfasad invigdes den 23 oktober 1913 som ordenshus åt**Oberoende Odd Felloworden Logen 44 Sörmland. Byggnaden ritades av arkitekten RagnarÖstberg, även känd som arkitekt för Stockholms Stadshus. Odd Fellowhuset är tillsammansmed Tingshuset ritat av arkitekten Carl Westman exempel på den nationalromantiskaarkitekturen. Odd Fellowhuset utnämndes till byggnadsminne år 2013.Bild 1A. Odd FellowhusetBild 15 sid 6515. Västra klockstapeln på Borgareberget, skonades vid rysshärjningen 1719 i vilket de trebrandskadade och nedsmälta klockorna från Nicolaikyrkans torn efter stadsbranden 1665omgjöts till de tre nya klockorna som använts sedan klockstapeln uppfördes år 1692Korsa Västra Trädgårdsgatan och följ gångvägen upp mot Västra klockstapeln, följgångvägen till vänster om Borgareberget och följ den ned till gatukorsningenHospitalsgatan, fortsätt in på Prästgatan till det vita huset nr 12.Bild 16 sid 76-77** - Knappast någon byggnad i Nyköping är så väldokumenterad som Rektorsgården vid**Prästgatan uppförd på 1720-talet under rektor Stafhell, en torvtäckt envånings timmerstuga,24 alnar lång och 15 alnar bred, bestående av en sal, tre kamrar, ett kök och förstuga.Utvändigt var byggnaden målad med ”rödfärgad tjära”. i trämaterial upp till en våning medtimrat virke på stengrund och med stående väggpanel, rödfärgad med svartmålade portar ochtak täckt med jordtorv.Med rektor Lindbom avslutades ett rektorsboställe med 19 tjänstgörande rektorer vidNyköpings skolväsende under tiden 1668-1877. År 1913 såldes gården till lektorn vidläroverket Johan Emil Hylén. ”Den idylliska gården med skoltraditioner från 1600-talet komefter 21 års avbrott åter i lärarehänder” skriver denne som avslutning på sin artikel omNyköpings Rektorsgård.Efter lektor Hyléns död 1932 såldes huset till familjen Nordström som flyttade in 1933 sombodde kvar till 1972. Då förvärvade familjen Lundström Rektorsgården och bodde där framtill 2005, då de avyttrade den till de nuvarande ägarna familjen Elisabeth Sjögren.Fortsätt Prästgatan ned mot Nyköpingsån och följ stigen utmed ån fram till Stadsbron.Innan passeras Kyrkans husBild 17 sid 80-81****Bild 18 Bildarkiv sid 137 bild 7** - Kyrkans hus tidigare Nicolai kyrkoherdeboställe hade efter branden 1665 uppvisat**sådana brister att kyrkan före 1719 inköpt Tingsstugan i Lerbo socken. Den var tänkt attuppföras som ersättning för det utdömda kyrkoherdebostället. Kort tid efter branden 1719flyttades denna byggnad från Lerbo och byggdes upp, så att kyrkoherde Josef Thun kundeflytta tillbaka omkring 1720 från sin tillfälliga bostad på Tåå. Det nya kyrkoherdeboställetblev därigenom troligtvis ett av de först uppförda husen i Nyköping efter rysshärjningen. Införuppförandet av det befintliga stenhuset 1887–88 flyttades det som bostadshus till Brunnsgatan17A och 17B. År 1888 uppfördes den nuvarande byggnaden som användes somkyrkoherdebostad fram till och med Sven Olof Carlmalms kyrkoherdetid i Nicolai församlingpå 1980-talet för att sedan användas som pastorsexpedition och nuvarande administrationunder beteckningen Kyrkans Hus.Gå fram till Stadsbron och gå över bron.Bild 19 sid 89** - Återuppbyggnaden av Östra stadsdelen utfördes i första hand av de redan före**rysshärjningen 1719 etablerade handelsmännen (hökarna) och hantverkarna utmed ÖstraStorgatan fram till Östra Tullen med inslag av några enstaka högreståndsbyggnader somtillhörde stadsuppbördsmannen rådman Anders Ljung, kyrkonotarie Johan Molin samtåldermannen och bagaren Baltzar Hoffler. Efter stenläggningen och brobyggnad avStadsbron Kung Fredriks kunde den invigas i oktober 1730.Bild 2A. Nyköping sett från Storhuskvarn J.F. Martin omkring 1785–97.Efter att Stadsbron använts i 200 år konstaterades i början på 1930-talet att den var för smalför den alltmer ökande lokal-och genomfartstrafiken i Nyköping. Arkitekten Ragnar Östbergfick på 1930-talet uppdraget att utarbeta en ritning till en ny stadsbro. Sannolikt använde handen tidigare, 1928-31, uppförda Riksbron i Stockholm som förebild.Fredagen den 22 januari 1937 kl 10.00 ägde broöppningspremiären rum och därmed var återVästra och Östra Storgatan sammanlänkade med en bro som fortfarande utnyttjas.Stanna till framför Sparbanks- och Riksbankshuset** - Sparbanks- och Riksbankshuset**Bild 3A. Landshövdingeresidenset under Jacob Gyllenadler1794–1804.Först 1766 finns den första dokumenterade uppgiften om bosättning på Sparbanks- ochRiksbankstomten, då handlaren rådman Valentin Fredrik Hoffler (1723–97) uppförde enfastighet på tomten som han då förvärvat. Valet av plats utvisar att Hoffler var en betydandeperson bland Nyköpings borgare genom att han var rådman xxxx-xx, handelsman och åren1764–72 fattighusföreståndare.Hofflers hus utnyttjades åren 1794-1804 som landshövdingsresidens av Salomon JacobGyllenadler. Efter Gyllenadlers död 1804 bodde änkan Vivica Sophia Gyllenadler, föddBonde, kvar till 1823.En förskräcklig händelse inträffade den 8 december 1883, då byggnaden eldhärjades och ladesi aska. I den aktuella delen av den bodde läroverksadjunkten K.G. Gustafsson. Hans sjuårigeson, den blivande litteraturhistorikern Ruben G:son Berg, lär genom oförsiktighet ha vållateldsvådan, medan föräldrarna deltog i en festbjudning. Efter eldsvådan stod tomten obebyggdfram till år 1896, då Nyköpings Sparbank förvärvade den och uppförde Sparbankshuset somstod klart 1898.På tomten för Riksbankshuset som inrättades omkring år 1777 ett Kronobränneri. Det varunder åren 1777–82 utarrenderat för att i fortsättningen drivas av kronan under ledning avkronobränneridirektören Gustaf Adolf Meurk (1740–1825) och en särskild konstitueradhäradshövding för brännerimål, Anders Malmborg.Det statliga monopolet för Kronobränneriet upphörde redan 1787 beroende på olönsamtillverkning, medan spannmålsmagasinet på tomten i Nyköping fortsatte att användas somspannmålsupplag. Det statliga monopolet ersattes med s.k. arrendebränning till 1798.Riksbanksfullmäktige i Stockholm hade 1899 infordrat anbud på en lämplig tomt för ettriksbankshus i Nyköping. Från den tomt som Nyköpings Sparbank inköpt 1898 avstyckadesen ny tomt. På denna tillsammans med en närliggande tomt uppfördes Riksbankshuset år1900–1901. Förutom Riksbankens avdelningskontor flyttades år 1902 Nyköpingstelegrafstationen till det nyuppförda Riksbankshuset, där den fanns till flyttningen 1955 tillTelehuset i korsningen Skjutsaregatan-Östra Storgatan, numera ombyggt till bostäder och enkvarvarande liten lokal telegrafstation. Samtidigt flyttades Nyköpings postkontor till detnyuppförda Riksbankshuset, där det låg tills det flyttades till Domushuset 1983.Följ Östra Storgatan fram till nästa gatukorsning (S:t Annegatan) vik av åt höger och gåS:t Annegatan ned till Nyköpingsån där du följer Åpromenaden fram Storhuskvarnbron.Passera Anna Linds park på gångvägen upp till höger till Östra Kyrkogatan****Bild 20 sid 96** - Den 2 juni 2017 brann den närmare 300-åriga Östra klockstapeln på Östra bergen i**Nyköping hörande till Alla Helgona kyrka ned till grunden. I askruinen kunde skönjastornspiran med vindflöjel och utsmyckande detaljer från de två takkuporna.De tre klockorna blev samtliga totalt förstörda av den stora hettan. Dock bar den stora ochmellanstora klockan urskiljningsbara texter från inskriptionerna.Bild 3A och 4A. Östra klockstapeln.Det var den fjärde klockstapeln på platsen, uppförd år 1725 av rådmannen och senareborgmästaren i Nyköping Peter Baillet efter rysshärjningen 25 juli 1719. Redan i januari 1720begärdes att till Östra klockstapeln få hugga tjänligt timmer i jägarebackarna i Runtuna, enbegäran som fick anstå till år 1725, då ett kontrakt uppgjordes med rådmannen Peter Bailletför uppförande av Östra klockstapeln för 700 daler utom material och insats för resning. Östraklockstapeln blev klar samma år och i november skedde den första sammanringningen.Tidigare klockstaplar sedan 1625Enligt en anteckning av prosten Pihl i Kyrkans General Book på 1720-talet uppfördes den förstadokumenterade klockstapeln på Östra bergen år 1625 på en hög klippa norr om kyrkan. Klockstapelndrabbades mest sannolikt redan 2/12 1634 av brand.År 1648 stod nästa klockstapel klar, den andra i ordningen, men efter mindre än 20 år brann den ned i den storastadsbranden 1 juli 1665.Den tredje klockstapeln stod förmodligen klar 1668 med så småningom tre klockor, varav två bar årtalen 1668och 1675.Vid rysshärjningen 25 juli 1719 avbrändes den tredje klockstapelnDen största och minsta klockan blev oskadade bekräftas av de ännu befintliga inskrifterna på dem från åren 1668och 1675. Mellanklockans inskrift visar, att den blivit omgjuten 1729.Följ Östra Kyrkogatan fram till Östra Torget med Alla Helgona kyrka****Bild 21 sid 92-93** - Vid Östra torget, tidigare benämnt Hästtorget, framför Alla Helgona kyrka uppförde**prosten och kyrkoherden Andreas Samuel Pihl (1681–1752) en privat bostad för att slippa demånga resorna från prästgården Stenbro till de kyrkliga förrättningarna i Alla Helgona kyrka.Pihl uppförde på en tomt, som han förvärvat av Zacharias Hofflers släkt 1724, ett envåningstimmerhus med gavelrum på vinden omgivet av en kringbyggd gård med stall, vagnslider ochett antal bodar.Under knappt 30 år användes prosten Pihls privat uppförda bostad som kyrkoherdebostad.Strax innan prosten Pihl tillträdde tjänsten som kyrkoherde i Västra församlingen 1733 bidroghan med observation av en total solförmörkelse den 2 maj från kl 18.49 till 20.35 med”oscillations perpendeciet, ett gott perspektive och flere slika ved sådant tillfälle brukeligainstrumenter, jämte camera obscura” efter att han förberett sig med ”en exakteklåckestillning både av säck- och väggur”På sin resa till Öland besökte Carl von Linné Nyköping 17–18 maj 1741 med frukost hosprosten Pihl i det hus denne låtit uppföra som sin privatbostad vid Östra torget mittemot AllaHelgona kyrka:Vid hans bortgång såldes gården för att under tiden från 1754 till 1969 varahögreståndsbostad. Efter att Alla Helgona församling förvärvat gården 1969 kunde man den29 mars 1992 öppna den som församlingsgård i kyrkans vardagsarbete, där den fortfarandeutnyttjas.Bild 22 sid 100-101****Bild 23 sid 91** - Skonade kyrktuppen Alla Helgona kyrka från att brännas ned?**Vid rysshärjningen skonades Alla Helgona kyrka från brand men undgick inte plundring påinventarier, vilket inte nämnvärt skadade kyrkobyggnaden, men klockstapeln stacks i brand.Enligt en sägen bland Nyköpingsborna misstog sig ryssarna på Alla Helgona kyrka ochNicolaikyrkan och trodde att de skonade Nicolai kyrka, som var uppkallad efter den heligeNicolaus, Rysslands skyddshelgon.Kulturskatter och inventarier, se Kyrkobeskrivning av Alla Helgona kyrka.”På kyrktorn symboliserar tuppen förkunnaren av Kristi lära och manar församlingen tillvakenhet i det kristna livet. Den rörliga kyrktuppen som vrider sig och vänder huvudet motvinden manar de trogna att vända sig mot lärans fiender.” I Alla Helgona kyrkas arkivförvaras en huvudlös kyrktupp med ”några skotthål som sägs komma från 1719 när ryssarnavar här och uppmanade någon att skjuta och träffa tuppen för att få behålla kyrkan orörd.Det lyckades – tydligen.” (Byggnadsvård. Antikvarisk kontroll vid inre och yttre renovering.Rapport 2006:1 av Evy Rydergård.) Efter prosten Pihls död 1752 blev Prosten Pihls gård en högreståndsbostad ägarnakapten Per G. Gyllenhök, lanträntmästaren Fabian Blom, Olof Chenon som i stort sett underhela tjänstetiden 1779–1816 även bodde där. Under hans boendetid skedde år 1808 en djärvstöld av bordssilver m.m. av den beryktade ”stortjuven” Lasse-Maja.Ägarskapet av fastigheten övergick 1819 till greven och kammarherren Lorentz Creutz, varshustru var född Sparre, som inledning på Sparretiden 1819–59. Sitt nuvarande utseende medfrontespis mot Östra torget fick huset under kammarherren och ägaren av Arnö fideikommissAlexis Sparres ägartid 1851–59.Först med ägarbytet 1899–1919 till disponenten vid Fors Yllefabrik Herman Petterssonreparerades och ombyggdes fastigheten, där entrén med pelare och övervåningens balkongsamt frontespis mot trädgården tillkom 1913.Efter att ingenjör K.G. Lindberg varit ägare till fastigheten 1919–25 köptes den avläroverksadjunkt Martin Nilsson vid Sörmlands museum.År 1969 förvärvar Kyrkan Prosten Pihls gård .År 1983 förklarade Länsstyrelsen ProstenPihls gård för byggnadsminne samtidigt som lägenheten på övervåningen uthyrdes tilllandsantikvarien Christian Axel-Nilsson och senare till hans efterträdare Nanna Hermansson.Från och med 1991 har huset reparerats med varsam hand.Från Östra Torget följer man Östra Trädgårdsgatan, korsar Folkungavägen fram tillKorsbron.Bild 5A Tidig bosättning i Åkroken av Nyköpingsån****Bild 6A Tidig bosättning i Åkroken av Nyköpingsån****På Nyköpingshus- platsen för kampen om kronan iscensattes natten mellan den 10 och 11december 1317- Nyköpings Gästabud en av den svenska historiens mest dramatiska kupper.Kung Birger hade inbjudit sina bröder, hertigarna Erik och Valdemar, till ettbrödraförsoningsmöte i samband med ett julgästabud. Kung Birgers hämnd för den tidigareHåtunaleken 1306 ledde enligt Erikskrönikan till att Kung Birger fängslade Erik ochValdemar, kastade nyckeln till fängelsehålan i Nyköpingsån och lät bröderna dö svältdöden.De hertigtrognas hämnd på kung Birger med familj resulterade i att Sverige utan en vuxenregent.Bild 7A Medeltida borgen Nyköpingshus****Efter en 250-årig törnrosasömn bosatte sig år 1568 Gustav Vasas yngste son företagarfurstenhertig Karl, sedermera Karl IX (1550-–1611), på Nyköpingshus och inledde en blomstrandeutveckling av sitt hertigdöme (Södermanland, Närke, Värmland) genom slottsbyggen, järnochmässingsbruksetablering samt handelskontakter såväl inom hertigdömet som medländerna runt Östersjön.Bild 8A.** **Kopparstick över Nyköping ur Erik Dahlbergs Suecia antiqua et hodierna från 1660-taletFöretagarfursten Karl IX:s etablering av järnbruk och utveckling av handeln i sitt hertigdömelade grunden till stormaktstiden som sonen Gustav II Adolf (1594–1632) utnyttjad iutvecklingen av Sverige. Handelsmän från bl a Tyskland bosatte sig i staden under slutet på1500-talet och byggde ståtliga byggnader och drev handel med egna skepp med järn, kanoneroch trä främst till tyska handelsstäder.En stadsbrand 1665 förvandlade staden Nyköping från en blomstrande handelsstad till en stadi aska. Renässansslottet Nyköpingshus totalförstördes i branden och Nyköpings tid somrikssäte upphörde. Staden återuppbyggdes inom tio år för att femtio år senare åter förstöras aven stadsbrand till följd av den förödande rysshärjningen 1719.Efter stadsbränderna har Nyköpingshus förblivit en slottsruin i vilket idag inrymmerrestaurang och utställningslokal.Vandringen tillbaka till Stora Torget sker på Träspångpromenaden utmed Nyköpingsån från****östra Korsbrofästet, över Bryggeriområdet fram till Behmbron.** - Broförbindelsen Behmbron vid Åkroken över Nyköpingsån upprättades redan undermedeltiden troligen på 1300-talet som den enda broförbindelsen i Eriksgatans vägsträckninggenom Nyköping fram till det medeltida Rådhustorget.Följ Behmbrogatan uppför backen, korsa Västra Kvarngatan vidare upp till Stora Torgetmed S:t Nicolai kyrktorn.